folket har gett upp, sitter ensam kvar på terassen med infravärme… vad skulle jag göra utan er? Ni har verkligen varit solida hela vägen, tack för det.
kan dock inte sluta grubbla, vad har jag gett mig in på? Åh vad jag saknar värmen… känslan av kroppar som förenas i något som kan liknas med ormgrop fast för två.
“and all that could have been” en idiotisk frågeställning eftersom grenarna är kapade, dörrarna är stängda och låsta. Jag har valt bort många saker som jag kommer sakna för alltid. Men jag måste framåt… nånting måste ske, 30 års krisen som för tidigt bankade på dörren kanske är värre än förväntat?
Det är så mycket som aldrig blev sagt…
nu har jag slut på klyschor, känns som man lever ett ganska klyschigt liv, men nu är det dags att försöka sova…
gnight sleep well, say hi to sandman from me.